Studentlivet blev verklighet idag
Något nytt och läskigt slog mig idag - Om tre veckor börjar jag plugga, flyttar till en annan stad och börjar kort och gott ett nytt liv som enbart har avbrott för jul och sommarlov. Det är helt fantastiskt over the top-kul och jag har sett fram emot studentlivet hur länge som helst, men NU? REDAN? Det är fortfarande som om jag är i en liten förnekelsefas om vad som komma skall. Jag som inte är i närheten av att göra klart de där rep.mattekurserna och introprogrammeringskursen och ännu mindre har en bostad.
I år var tydligen det svårtaste året på mycket länge att hitta studentbostad i städer som Stockholm och Lund. Gabriel hade någon siffra på att de 500 lediga studentbostäder Lund har att erbjuda skulle räcka till 2200 studenter. Pinsamt tarvligt... Hur det ändå går ihop år efter år några månader in på terminen kan ju likställas med ett litet mirakel! Se ändå det här som ett rop på hjälp, för om någon har ett tips eller en lösning eller rent av ett rum någonstans vore det obeskrivligt välkommet!
Och hur känns det egentligen att bli totallt självständig? Okej att jag rest runt ett knappt år med päronen på andra sidan planeten, men då levde vi max en vecka itaget. Nu ska en-dag-i-tagit bli hållbarhet och kappsäck bli ett rum med garderob och toa där jag kan låta tandborsten ligga hela tiden. Missförstå mig lagom, men jag tror att jämfört med hostelliv så kommer studentboende vara rena rama lyxen. Tillgångsmässigt. Komfortmässigt. Privatlivsmässigt. Städatmässigt.
Dagens lärdom: Augusti är inte vad det borde vara. Det har alltid varit varmast i Augusti, men tack vare sett moln, kalla vindar och snett regn rakt upp i näsborrarna har jag fått för mig att Augusti pensionerat sig.
Dagens tack: Gabriel, för att du också ser det tragiskt komiska i att vi jobbar när den andre sover. Och eftersom jag glömde tacka igår flikar in ett litet tack till Maria, Puttecrewet och alla vi träffade där.
I år var tydligen det svårtaste året på mycket länge att hitta studentbostad i städer som Stockholm och Lund. Gabriel hade någon siffra på att de 500 lediga studentbostäder Lund har att erbjuda skulle räcka till 2200 studenter. Pinsamt tarvligt... Hur det ändå går ihop år efter år några månader in på terminen kan ju likställas med ett litet mirakel! Se ändå det här som ett rop på hjälp, för om någon har ett tips eller en lösning eller rent av ett rum någonstans vore det obeskrivligt välkommet!
Och hur känns det egentligen att bli totallt självständig? Okej att jag rest runt ett knappt år med päronen på andra sidan planeten, men då levde vi max en vecka itaget. Nu ska en-dag-i-tagit bli hållbarhet och kappsäck bli ett rum med garderob och toa där jag kan låta tandborsten ligga hela tiden. Missförstå mig lagom, men jag tror att jämfört med hostelliv så kommer studentboende vara rena rama lyxen. Tillgångsmässigt. Komfortmässigt. Privatlivsmässigt. Städatmässigt.
Dagens lärdom: Augusti är inte vad det borde vara. Det har alltid varit varmast i Augusti, men tack vare sett moln, kalla vindar och snett regn rakt upp i näsborrarna har jag fått för mig att Augusti pensionerat sig.
Dagens tack: Gabriel, för att du också ser det tragiskt komiska i att vi jobbar när den andre sover. Och eftersom jag glömde tacka igår flikar in ett litet tack till Maria, Puttecrewet och alla vi träffade där.
Putte i parken - vilken fest!
Men då så! Ännu en jobbvecka igångsparkad efter en vecka kantrad med festival, fest och kul typer. Det lilla pluset med jobbet är ju att internet finns här, även om det för tillfället inte exicterar i vårt nya hus. Därför kan det kanske tyckas att jag bara skriver om jobbet eller verkar jobba hela tiden. Osanning, tack och lov. Att vi numera i alla fall har hemtelefon är mycket välkommet...
Putte i parken, alltså. Förstagångsfestivalen i Karlskoga dit jag och Maria kom en dag för tidigt, men av ren mercy fick slå upp tältet innan officiella öppnandet. Detta medförde att vi var tält nr 2 på Puttes camping, ever. Hoppas festivalen växer så det knakar så det blir nåt att skryta med.
Det fanns något charmigt över att campingen var så liten, all camping skedde på en basebollplan som aldrig blev helt full. Efter att ha gått runt där kunde du gott och väl säga att du träffat och språkat med minst en tredjedel redan på torsdagen. Självklart bar jag med mig mina kroppsfärger från fullmoonpartyt i Thailand även denna festival. Maken till succé. Va neon eller va fyrkantig!
Världens bästa sätt att stöta ihop med sköna människor. Som Emil, vi buggade loss lördagsnatten lång, stockholmstjejerna Manda och Emma, Filip, tvillingen som var 9 min före, Asper och Patric, grabbarna med en Björn Gustavssonnoja stor nog för att kalla sig Benjamin, bära hjälm och säga "Ha kul, våga ge allt och SAFTEY FIRST". Och det goa Uddevallagänget brevid oss såklart. Boråsarna på andra sidan var mest ute efter att tortera oss med sin "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen"-låt 12 ggr/timme.
Efter att ha sovit oförskämt bra i tält tre nätter i rad visade sig lördagsnatten alldeles för festlig för att gå och lägga sig över huvud taget. Bugg, frisbee och sedan timtals snackande i lånade brassestolar tills bara utvattnade pelleskämt återstod - låter det inte bara för vackert? Maria mådde tyvärr inte helgjutet på lördagen och prioriterade sovsäck framför nattsuddande.
Vad gäller banden fick vi en drös lyckade träffar. Salem Al Fakir, Maia Hirashawa, Magnus Uggla (jo han va riktigt kul, folkfest so to speak), Sirqus Alfon (som spelade alla tre dagarna kändes som husbandet - synd att det var samma show alla dagarna), Sugarplum Fairy, Timo Räisänen (jepp, tröjan åkte av), Markus Krukegård (blixtförälskelse highly possible), Håkan Hellstörm (stora publikdragaren och showen - så glad att jag inte låg i nåt sjukhustält den här gången!), Hoffmaestro & Chraa (nu vet jag att SKA är ngt för mig), Florence Valentin (då var jag riktigt lullig...) och som rätt maffig avslutning Teddybears sthlm. Ännu mer tummen upp för mindre festival - det är så väldans lätt att ställa sig längst fram! Att se allt är något som en stackars liten 1,60 som jag uppskattar.
Kort och gott, jag är så nöjd en Gabbie bara kan bli! Helst vill jag bara klappar med i "En gång till!" och se ljuset gå upp igen.
Putte i parken, alltså. Förstagångsfestivalen i Karlskoga dit jag och Maria kom en dag för tidigt, men av ren mercy fick slå upp tältet innan officiella öppnandet. Detta medförde att vi var tält nr 2 på Puttes camping, ever. Hoppas festivalen växer så det knakar så det blir nåt att skryta med.
Det fanns något charmigt över att campingen var så liten, all camping skedde på en basebollplan som aldrig blev helt full. Efter att ha gått runt där kunde du gott och väl säga att du träffat och språkat med minst en tredjedel redan på torsdagen. Självklart bar jag med mig mina kroppsfärger från fullmoonpartyt i Thailand även denna festival. Maken till succé. Va neon eller va fyrkantig!
Världens bästa sätt att stöta ihop med sköna människor. Som Emil, vi buggade loss lördagsnatten lång, stockholmstjejerna Manda och Emma, Filip, tvillingen som var 9 min före, Asper och Patric, grabbarna med en Björn Gustavssonnoja stor nog för att kalla sig Benjamin, bära hjälm och säga "Ha kul, våga ge allt och SAFTEY FIRST". Och det goa Uddevallagänget brevid oss såklart. Boråsarna på andra sidan var mest ute efter att tortera oss med sin "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen"-låt 12 ggr/timme.
Efter att ha sovit oförskämt bra i tält tre nätter i rad visade sig lördagsnatten alldeles för festlig för att gå och lägga sig över huvud taget. Bugg, frisbee och sedan timtals snackande i lånade brassestolar tills bara utvattnade pelleskämt återstod - låter det inte bara för vackert? Maria mådde tyvärr inte helgjutet på lördagen och prioriterade sovsäck framför nattsuddande.
Vad gäller banden fick vi en drös lyckade träffar. Salem Al Fakir, Maia Hirashawa, Magnus Uggla (jo han va riktigt kul, folkfest so to speak), Sirqus Alfon (som spelade alla tre dagarna kändes som husbandet - synd att det var samma show alla dagarna), Sugarplum Fairy, Timo Räisänen (jepp, tröjan åkte av), Markus Krukegård (blixtförälskelse highly possible), Håkan Hellstörm (stora publikdragaren och showen - så glad att jag inte låg i nåt sjukhustält den här gången!), Hoffmaestro & Chraa (nu vet jag att SKA är ngt för mig), Florence Valentin (då var jag riktigt lullig...) och som rätt maffig avslutning Teddybears sthlm. Ännu mer tummen upp för mindre festival - det är så väldans lätt att ställa sig längst fram! Att se allt är något som en stackars liten 1,60 som jag uppskattar.
Kort och gott, jag är så nöjd en Gabbie bara kan bli! Helst vill jag bara klappar med i "En gång till!" och se ljuset gå upp igen.
