Sushisnack, lakare och opalmuseum

Dagen som verkade borja ratt kasst visade sig bli ganska trevlig anda. Vi vaknade namligen med forhoppningen att ta farjan till Taronga Zoo, men i o m att luften gatt ur mina fotter blev det lakaren vi hamnade hos. Taronga far vanta tills imorgon. Lakaren tror att jag inte har nagra bestaende skador, utan bara valdigt anstrangda fotter, som skulle ma bra av vila och nya skor. Han tror inte att situationen kan forvarras, bara fordrojas. (Och for mammas record: Ingen dalig cirkulation har inte). Sa nya skor ska jag kopa sa snabbt som mojligt.

En hel del snack de senaste dagarna mellan Gabriel, Elias och mig har kretsat runt skyskraporna i stan. Det finns miljoner, och sa finns det skytower. I skytower kan glada turister betala en dyr penning for att se Sydney from above. Vi som ar backpackers vill sjlavklart se Sydney from above, men inte vill vi betala en dyr penning inte. Snacket om "Gar det att planka sig in i en annan hiss?" drar igang. I mandags kom resultatet: Elias hade lyckats! Han var uppe pa 42: vaningen. MEN, nu du Elias: Idag lyckades vi med vaning 65! Vad sags om att battla?

Jag kanner verkligen for lunch idag. Det blir det ju inte varje dag! Har kan man i varje gathorn hitta sushirullar, 10 cm langa, for 1.80 dollar (ca 10 kr). Hur later det Sigge? Tva sadana ar en maltid. Oc de finns med alla sorters fyllningar med. Terryakikyckling och BBQ-kott har iaf inte jag sett innan... Gabriel tog en tugga av min kycklingrulle, och konstaterade nojt att det faktiskt inte var gott. Men hade provade!

Darefter snubblar vi in pa ett Opalmusem. Opaler ar tydligen en av Australiens stora skrytgrenar, ca 95% av alla Opaler kommer fran Australien. Vad vi fick veta: Opaler ar fossiler (tror vi iaf), glimmrar i alla farger (vilket sjalvklart faller mig i smaken) och ar snuskigt dyra (vilket sjalvklart inte riktigt  faller mig i smaken).

Glom inte att kolla in resedagboken.se med. Snappet for bekvam for att skriva samma sak pa bada. Checka in neongul och kolla in alla glassiga bilder! Bye babes!

Reklampick, reklampack

Da var det mojligt att kontakta omvarlden igen, har varit inkapslad i jobbets warehouse varenda liten timma solen varit uppe och vart internetkontor varit oppet. Men nu hittade vi en annan liten oas med gratis internet, woho! Men vi ska inte ga handelserna i forvag...

Jag och Gabriel fick ett jobb i mandags. Jag stod och vantade vid jobbdisken pa att en tjej skulle ringa klart, min telefon ringer och hon skulle just ringa mig ett jobberbjudande. Passande! Vi tar jobbet - utan att veta vad som vantade oss:
Stig upp 5.10, ga 30 min till stationen (nu har vi hittat en station 10 min bort, tackar hogre makter for det) , ta taget 6.40, ta bussen 7.10, borja 8.00. Borjar det bra?
Arbetsuppgift: Packa reklam. 3 av ett papper, 2 av ett papper och 2 av ett papper i ett kuvert. Timme efter timme. Ovriga dagar har vi plockat ihop ordrar, vilket i praktiken betyder att 50 st av ett papper, 70 st av ett stort papper och 200 st av ett gigantiskt papper. I borjan var det noll snack som gallde, nu har de trottnat pa att tjata. Strimman av ljus ar de andra jobbkompisarna. Nu ar det faktiskt rent av trevligt stundvis. Och det ar schysst att avsky ragatorna till bossar ihop.

Nar vi slutar pa lordagen: Antligen helg! Nu ska jag minsann inte behova lagga mig kl 21... Vi traffar Elias och kalasar pa en box vitt vin. Det faktum att jag inte atit nagot sen lunch fick relativt forodande konsekvenser. Blir valdigt lullig pa tva glas vin (skrattretande) och nar vi gar ut till The Gaff, dar vi hade matbiljetter, blev det ingen langvarig visit. Halsade pa lite folk som vi kande, at min kycklingschnitzel, gick pa toa - och blev kvar dar ett tag. Lungt mamma: Allt kom upp igen. For att citera Gabriel, en pizza stor som Italien. Vinglade hem stodd av Gabriel och deckade pa sangen. Dagen efter, idag, mar jag i alla fall bra mycket battre an jag fortjanar. Helfrisk faktiskt! Tog bara nagra otrevliga minuter att forsakra sig om att glasogen hade hangt med hela vagen. Frukosten var otroligt god, kan jag tillagga.

Och vi har inte legat pa latsidan heller, borjade med att tvatta och sedan ga till city market. Koper farska, billiga, efterlangtade gronsaker och frukter. Fick: 4 paron, 4 applen, 6 sma advokados, en paprika, en pase bongroddar, sparris och broccoli for ca 40 kr. Blev en maktigt god gronsakswok. Och nu har jag antligen en hatt. En schackrutig, snygg hatt sa jag slipper den lilla fula fiskarhatten jag hittills slapat runt pa.

Imorgon ar det kneg tillsammans med vara tyska, svenska och norska kompanjoner igen. Har inte borjat langta an.

Men vad hander dar hemma horni? Regn, jobb, minusgrader, studentfester, tradgardsarbete, julmys? Wanna hear it all! See u!

Operahuset, check

Nu har vi varit duktiga igen. Aktiverat bankkonto och skaffat internetbak. Inte en dag for sent, men det har ju varit helg.
Pratfronten: I och med att vi umgas med tva Goteborgare har den svenska delen av mitt sprakbruk blivit rejalt vridet. Rejalt Goteborskt. Den engelska delen har annu inte nagon typisk aussiedialekt, men jag borjar fatta att det bara ar en tidsfraga. There's no return.
-Fast det ar ratt gulligt!

I lordags var det en rejal turiststadsvandring runt Sydney. Helt by foot, som backpackare ska det levas billigt! Samlar pa sig spartips hela tiden. Antligen hittade vi t ex en stormarknad for nagra dagar sen - och en inomhusmarknad! Billigbillig farskt frukt och massor av gronsaker. Massor av fisk och skaldjur med... I de sma convenience storesarna finns det tva applen och nagra veckogamla bananer pa sin hojd. Dar gar man for att kopa nudelsoppforpackningar dar man haller pa vatten.

However, Operahuset finns i verkligheten! Gigantiskt varre, och sonderfotat. Lite vaderbitet om man tittar pa nara hall, inte bara totalt graddvitt langre. Habour Bridge ligger precis brevid, men vi har inte kollat pa det nattid (nar det ar upplyst) an. Ett maste. I the Botanic Garden hittar vi ett hundratal vilda fladdermoss, ojoj! Nej mamma, inga spindlar an. Eller ormar.

Matdagbok:
Tors: Coninental breakfast, lyxhamburgare, beans on toast.
Fre: Continental brekfast, tonfiskmackor med banan, spaghetti &kottfarssas.
Lor: Continental breakfast, taco (med ALLT. hurra for egen guacamole!)
Son: Continental breakast, spaghetti med graddfil och bacon (tjocka som kasslerbitar ungefar)
Man: Yoghurt, macka och apple, ?????

Conclusion: Vi ater definitivt for lyxigt an sa lange. Nar ska pasta&ketchup-perioden trada i kraft tro? Sakert en tidfraga. Men vi har ju nastan gatt over till tva mal per dag anda.

Eftersom de kor med forkortningar overallt har (aven banken), sa: See u guys! Love u!

Sydney

G'day alla svenska mysmates!

Efter att ha flygit fran Stockholm till Kuala Lumpur (Malaysia) pa ett 11 h-flyg, forundrats over att solen gar upp kl 24 enligt min biologiska tid, varit sa trott att jag nastan spytt (medan grabbarna grus lekte Vad ska bort? tills ansiktena vitnat) innan nasta plan (som innebar att soooooova) och sedan flygit 8 h till var jag antligen pa Sidney Ariport. Flygplatsen i Kuala Lumpur hette forresten KLIA, fantastiskt kul nar du ar trott.

Och flygplansmaten var till 80% riktigt god(!)

Och all cred till ovriga flygplanstandarden, 100-tals spel, filmer och tvavsnitt pa egen tv-skarm. Blev totalt beroende av tetris.

Vid meeting point blir vi upplockade i buss, i akta charteranda. Kommer till vart YHA Hostel och far en kallsup av att inse att alla har olika rum. Men men, manga trevliga manniskor lurar bakom nasta krok - forutom de tva svenskar som bor i mitt rum bor dar ocksa en 40arig kinesisk sjukskoterska. Otippat?

Continental brod&marmelad-breakfast innan det Stora Infomotet. Sjalvklart om allt mellan himmel och jord, men mest om hur sjutton du ska se till att overleva. Pa finlunchen med lyxburgare efter traffar vi Elin och Niklas, trevliga typer som gor oss sallskaps langs Sydneys gator.

Fixat idag: Visum, Bankkonto, Aktiverat SIM-kort, YHA/WTC-kort - och ett dagsjobb som prislappsklistrare pa DVD-skivor imorgon (vem kunde tro att det var relativt valbetalt?!)

Nehe tackvare 8 h tidsskillnad har klockan slagit 22.37, sa jag ar rejalt trott av den intensiva dagen och dess 15000 steg, sa nu ska jag knyta mig i min sota lilla fjallraven-silkbag.

Bara lite personal info:
Mamma, handduken ar toppen och jag ar ingen kokt krafta an inte!
Tone, hur gar det med jobbet?
Sigge, Neverending story avcheckad pa flyget - gullig film
Bea, du skulle aldrig orkat kolla klart pa alla simpsonsavsnitt pa flyget

Skriv och svara ar ni gulliga, saknar er no matter what.

På väg

Då var vi iväg! Tåget på väg till Stockholm, snart framme. Tackar Anton till tusen för att han tar med laptopen. Och SJ för sitt trådlösa internet... Blev ett litet tårfyllt farväl- och vinkscenario på stationen i Växjö (självklart filmat tackvare Gabriels faders kameramani), men det går ju att repa sig från allt. Och hör och häpna - Första klass-biljetter.

För att allt inte skulle kännas klart, lugnt och allmänt under kontroll igår, beslutade sig världen för att ta till sitt nödknep för att skapa problem för Gabbie - nageltrång. Min högra stortå är otrevlig deformerad och uppsvälld och får mig att hårt skrynkla ihop ansiket vid varje form av sammanstötning. Uff.

Dagens tabbe har Erik redan avklarat. Köpa kaffe 3 vagnar bort när gratiskaffe fanns fullt synligt i andra änden av vår vagnen. Erik glömde första klass-privilegiet, trots sin gourmetstämpel (!)

Imorgon flyr vi landet 13.10 och ser fram emot en trevlig liten 11 h-tur innan mellanlandning i Malaysia. Stödstrumpor på, nackstöd uppblåst och skvallerblaska i handen. Upp, upp och iväg!


Dagens tack: Mamma, pappa, syrran, Gabriel, Anton, Erik, min ryggsäck, Antons trevliga föräldrar, Gabriels famlij med filmkamera och alla som såg avvinket utan att fördöma det. (samt Eriks föräldrar för att han insisterar)

Resfeber

Nu har slutspurten satt igång i huvudet på mig. Om två dagar lämnar jag stan. Om tre dagar lämnar jag landet. Packningen packas, kläder att resa i väljs ut, sista nödköpen inhandlas och det är dags att på allvar ta farväl av allt och alla. Hej då panduro, lyan, det där gulliga "puss & kram"-klottret utanför Linnégallerian, promenadvägen runt Växjösjön, de busschafförer som är trevliga osv... Hej då mina kattälsklingar, mamma, pappa, syrran och alla underbara vänner. Är man som jag, tillräckligt känslomässigt lagd, så går det att få fram tårar för mindre.

Och jag är nervös med. Resfeber. Det har bubblat upp mer och mer under den senaste veckan. Tack och lov har jag i minst ett dygn också börjat känna iver. Äventyr nu. 



Te, levande ljus och mörkt ute. Den kombinationen har framkallat de två första julkänslorna i år. Julkänslorattacker närmare bestämmt. Jag är en hopplös julromantiker (att jag får julkänslor den 4:e oktober är väl bevis nog?) och finns det något jag sörjer med min stundande resa till jordens ende så är det att julen tas ifrån mig. Visst, testa på hur det är där, ta seden dit du kommer. Självklart vill jag gärna testa på en australiensisk Christmas Day, men som backpacker vet jag inte hur stor tillgång jag har till all jul. Ens deras jul.

Baka lussekatter eller Christmas pudding på ett vandrarhem? Bära runt på ingredienser och sedan bära runt kakor eller bakverk som inte äts upp direkt? Slå in paket, sätta upp strumpor? Laga köttbullar eller kalkon på ett vandrarhem? Att hitta en familj el dyl att fira jul med är målet jag strävar efter, för hur jag än vrider och vänder på det så är inte vattenmelon för två på en strand jul för mig.

Och nu är det officiellt. Gabbie är för första gången på 6 månader ikapp i dagboken. Senast var under påsklovet i Rom... Det här är större än vad det kan tyckas, believe me. 30 dagar efter är inget kul att va, iaf inte när du tjurigt bestämt dig för att faktiskt skriva om varje dag.

Dagens tack: Sigrid och Unn, för mysig dag i solen, god sushilunch och två goooa hejdåkramar. Jobbet, för ännu ett litet tillök till resekassan.

RSS 2.0