Att hitta tillbaka
Nog finner jag mig ganska bra i att vara hemma igen. Alla människor gör ju det förr eller senare. Gabriel gjorde sig stadigt inneboende på sjukhuset för någon vecka sen. Han verkar vara på bättringsvägen nu trots att läkarna inte har den blekaste om vad det kan vara. Jag känner mig förankrad lite på samma sätt, fast ja, hemma då.
För trots att det blir många turer in till stan och trots att jag har för mig så mycket som möjligt så är det ändå den där fula, blåvita, stinkande och omotiverat dyra bussen hem igen. Märks att jag längtar efter flytten till Växjö va? Den kan inte komma fort nog.
Men Åryd är ändå lite fantastiskt på sitt eget sätt. Lugnt, grönt och rofyllt. Kravlöst. Max 4 bilar kör förbi huset per dag. Det finns inget bättre ställe att vila upp sig på och sova ikapp efter en kul men hetsig helg. En resa ut i världen har allt som inte Åryd har, men Åryd har det som en resa ut i världen inte har. Ett fyllt kylskåp, en garderob och en ultramjuk säng. Men biverkningen är svårigheten att få kontakt med omvärlden. Det är så mycket som ska tänkas på och planeras innan det går att lämna det lugna lilla fristaden. För jag hatar det där bussen och hur den ska styra mitt liv. Mmmm, stad.
Det är tur att när man kommer hem tar andra saker man kan se fram emot vid. Studentskivorna - höll mig fullt sysselsatt i 4 dagar. Midsommarfirandet - sov i lada och husvagn, grillade och skrattade mig igenom en hel helg. Och så Peace & Love imorgon. För att inte tala om alla catch up:anden med folk jag inte sett på ett antal månader. Var det något jag längtade hem till så var det just att umgås/festa/spela/sova över med vänner som redan visste en great deal om mig. För det är ganska långtradigt i längden att presentera sig, tala om vart man ska härnäst, hur länge man stannar där och på så sätt lära känna människor som man inte träffar någonsin igen gång på gång.
Måste också säga att jag tycker otroligt synd om Gabriel, med sin inställda tågluff. Hur kul kan det va att få sitt liv reducerat till sova-medicin-ta tempen-sova-medicin-ta tempen? Därimellan en och annan provtagning. Om han nu fick vaddetnukanvara under resan i Thailand el dyl så ska jag väl tacka min lyckliga stjärna att jag inte gick samma öde till mötes.
Dagens lärdom: Flytta aldrig ut i bushen om du har ett val.
Dagen tack: Gamla goa packet - midsommar blir bara bättre! Särskilt Malin - för att låta sig uppslukas lika totalt som jag av kroppmålningens älda konst =0)
För trots att det blir många turer in till stan och trots att jag har för mig så mycket som möjligt så är det ändå den där fula, blåvita, stinkande och omotiverat dyra bussen hem igen. Märks att jag längtar efter flytten till Växjö va? Den kan inte komma fort nog.
Men Åryd är ändå lite fantastiskt på sitt eget sätt. Lugnt, grönt och rofyllt. Kravlöst. Max 4 bilar kör förbi huset per dag. Det finns inget bättre ställe att vila upp sig på och sova ikapp efter en kul men hetsig helg. En resa ut i världen har allt som inte Åryd har, men Åryd har det som en resa ut i världen inte har. Ett fyllt kylskåp, en garderob och en ultramjuk säng. Men biverkningen är svårigheten att få kontakt med omvärlden. Det är så mycket som ska tänkas på och planeras innan det går att lämna det lugna lilla fristaden. För jag hatar det där bussen och hur den ska styra mitt liv. Mmmm, stad.
Det är tur att när man kommer hem tar andra saker man kan se fram emot vid. Studentskivorna - höll mig fullt sysselsatt i 4 dagar. Midsommarfirandet - sov i lada och husvagn, grillade och skrattade mig igenom en hel helg. Och så Peace & Love imorgon. För att inte tala om alla catch up:anden med folk jag inte sett på ett antal månader. Var det något jag längtade hem till så var det just att umgås/festa/spela/sova över med vänner som redan visste en great deal om mig. För det är ganska långtradigt i längden att presentera sig, tala om vart man ska härnäst, hur länge man stannar där och på så sätt lära känna människor som man inte träffar någonsin igen gång på gång.
Måste också säga att jag tycker otroligt synd om Gabriel, med sin inställda tågluff. Hur kul kan det va att få sitt liv reducerat till sova-medicin-ta tempen-sova-medicin-ta tempen? Därimellan en och annan provtagning. Om han nu fick vaddetnukanvara under resan i Thailand el dyl så ska jag väl tacka min lyckliga stjärna att jag inte gick samma öde till mötes.
Dagens lärdom: Flytta aldrig ut i bushen om du har ett val.
Dagen tack: Gamla goa packet - midsommar blir bara bättre! Särskilt Malin - för att låta sig uppslukas lika totalt som jag av kroppmålningens älda konst =0)
Kommentarer
Postat av: Maria
sweet att ha dig i närheten igen babe =)
Trackback
